Mr. Boi Antoine, Historian of Bonaire N.A. and journalist at the local newspaper wrote an article on 15 March 2003 on the governors of Bonaire N.A. This article is written in Papiamentu the local language of Aruba, Curacao and Bonaire.
Special note in this article are Governor John George Louis Illidge van Romondt & Governor Vincent Rogers van Romondt
KOMANDÙR PA GEZAGHEBBER (5)
Na aña 1863 e dekreto pa duna katibunan libertat a drenta
na vigor. Tantu katibunan di rei (gobièrnu) komo di shon
(partikular) a haña nan libertat. Naturalmente e evento aki tabata
algu grandi pa e katibunan i tabatin tur motibu pa selebrá.
Despues di abolishon di sklabitut, Gobièrnu di Hulanda a
sigui trata na eksplotá Boneiru komo un plantashi, manera a
sosodé desde 1818 i tambe den e tempu di West Indische
Compagnie. Pero esaki no a resultá i na 1868, den un benta
públiko na Kòrsou, ta bende diferente parsela grandi di Boneiru
ku komersiantenan.
Famianan Neumann, Hellmund i Angel Jesserun ta bira e
“doñonan nobo” di e isla aki, komo ku nan a kumpra e terenonan
aki. Klein Boneiru por ehèmpel a bai den man di Angel Jesserun.
No a bini kambio den e sistema di gobernashon di Boneiru.
Loke si por nota ta ku e aparato di gobièrnu a kuminsá krese
pokopoko. Boneiru tabata partí den kuater distrito.
E gezaghebber ku tabata den funshon na momentu ku
katibunan a haña nan libertat tabata Herman Francois Gerardus
Wagner, kende tabata pues susesor di Cornelis Boyé, kende a
keda suspendé for di e funshon aki, pasobra ela aktua riba su
mes den konstrukshon di un edifisio di gobièrnu na Antriol enbes
di na Playa.
Wagner a asumí su funshon dia 21 di yanüari 1859 i ela
keda te 14 di desèmber 1865, di manera pues ku e no a
eksperensiá si e benta públiko di parselanan grandi na 1868.
Ken tabata Wagner? E persona aki a nase dia 17 di novèmber
1822 na Maastricht. Riba e tempu ku Wagner a yega Kòrsou tin
diskushon, den sentido ku Krafft, den su buki “Historie en Oude
Families van Curacao”, ta skirbi ku ela yega na 1844. Otro
fuentenan ta insistí ku tabata na 1843.
Wagner a traha basta tempu komo supervisor di
plantashonnan di gobièrnu na Sabaneta, Aruba. Debí na su bon
kualidatnan, a nombra Wagner dia 5 di òktober 1858 komo
gezaghebber di Aruba, komo susesor di Jarman, ku a haña su
retiru honorario. Sinembargo, promé ku Wagner a asumí e
funshon aki, gobièrnu pa medio di un dekreto fechá 5 di yanüari
1859, ta nombr’é komo gezaghebber di Boneiru. Wagner a yega
Boneiru dia 21 di yanüari e aña ei i a asumí su funshon mesora.
Jarman a muri e mesun dia 21 aki i su susesor a bira Michael
de Veer. Wagner pues a ser nombrá komo gezaghebber di
Aruba, pero nunka ela asumí e funshon aki.
Wagner a bira un gezaghebber hopi konosí na Boneiru durante
e seis aña ku ela keda riba e isla. Despues di Boneiru ela
bai St. Maarten, na unda tambe e tabata gezaghebber. Su karera
a finalisá komo gobernador di kolonia di 1871 pa 1877. Na 1904
ela muri na Den Haag, Hulanda.
Despues di Wagner a keda nombrá komo gezaghebber di
Boneiru Eduard Denis van den Bossche. Ela nase Brussel dia
14 di mart 1831 na Brussel, komo yu di un ámtenar hulandes
ku a yega di traha na Oost Indie. Ela kasa ku un dama yu di
Kòrsou, Sara Briard de Quartel.
Promé ku ela bira gezaghebber di Boneiru dia 14 di mart
1886, Eduard van den Bossche tabata ontvanger riba e isla aki.
Ela okupá e funshon aki promé ku 1863. Di 1863 pa 1866 e
tabata gezaghebber di Aruba. Pa medio di dekreto real di 1 di
yüni 1871 a nombra Van den Bossche gezaghebber di St.
Maarten komo susesor di Wagner.
Jan Helenus Ferguson a bira e siguiente gezaghebber di
Boneiru. En todo kaso ela keda nombrá komo gezaghebber dia
1 di yüni 1871, pero nunka e no a asumí e funshon, komo ku
gobièrnu a kambia di idea i a disidí di manda Ferguson kosta di
Guinea, kaminda ela bira gobernador interino. Promé ku esaki
Ferguson tabata gezaghebber di Aruba.
Na momentu ku e nombramentu di Ferguson no a sigui,
desishon a kai pa nombra John George Louis Illidge van
Romondt komo gezaghebber di Boneiru. Su nombramentu
tabata di dia 20 di febrüari 1873 pa 20 di òktober 1881.
Nasé na St. Maarten dia 16 di febrüari 1833, George van Romondt a kasa ku
Anna Paulowna van Romondt, nasé dia 16 di yüli 1835. George
tabata yu di Diederik Christiaan van Romondt.
Por nota ku George van Romondt tabata
hopi bia ousente na Boneiru i na e okashon
ei e tabata ser remplasá pa Johan Hendrik
Waters Gravenhorst, ku a bira tambe
su susor. Van Romondt a muri dia 10 di mart
1896 na St. Maarten,
su isla natal.
Johan Gravenhorst
su periodo komo gezaghebber tabata di
20 di òktober 1881 pa 10 di yüli 1885. Promé ku esei e tabata gezaghebber di Saba.
E susesor di Johan Gravenhorst atrobe ta un Romondt, pero
e bia aki Vincent Rogers van Romondt, ku su periodo a kore di
10 di yuli 1885 pa 15 di mart 1890. Ela nase na St. Maarten i
tabata un ruman hòmber di Anna Paulowna van Romondt, ku a
kasa ku e anterior George van Romondt.
Vincent van Romondt tabata kasá ku Jannetje de Haseth. E
tabata un militar, promé teniente di infanteria. Ela muri na Utrecht
dia 15 di ougùstùs 1899.
Despues di Vincent van Romondt, Boneiru a bin haña un
gezaghebber ku a bira hopi konosí den historia di e isla aki. No
solamente pa e echo ku ela hasi hopi kos pa Boneiru, ma tambe
pasobra ela muri na luna di yüni 1910 den un tragedia riba laman
ku e barku di pakèt “Gouverneur van Heerdt” na e punta pariba
di Kòrsou. Tabata trata di Arend Evert Johannes van den
Brandhof, ku a keda no ménos ku 20 aña den e funshon di
gezaghebber di Boneiru, loke no ta algu normal. E tabata
gezaghebber di 10 di ougùstùs 1890 pa 12 di yüni 1910, e dia
ku ela muri.
Arend van den Brandhof a nase na Wijk bij Duurstede dia
14 di yüni 1861 komo yu mayó di Nicolaas van den Brandhof,
gobernador di kolonia di 1882 pa 1890. Ela yega e islanan aki
huntu ku su tata. Arend van den Brandhof tabata kasá ku
Henriette Gravenhorst. Nan no tabatin yu.
Den su periodo largu komo gezaghebber, Arend van den
Brandhof tabata ousente durante un periodo di dos aña, debí
na fèrlòf. Komo gezaghebber interino a keda nombrá e tempu
ei (20 di aprel 1905 pa 1 di yüni 1907) Herman Statius Muller.
(Ta sigui den edishon di djaluna).
Source: EXTRA 2003-03-15.pdfhttp://www.extrabon.com/edishon/edishon2003/extra2003-03-15.pdf"
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Who knows where to find a easy cardsharing server?
I bought a dreambox the other day, Setup CCcam. I've heard that Digital Vortex [url=http://cardsharing.devhub.com] Cardsharing[/url] Forum to be the most desirable ready on the after deductions to see cardsharing resources.
They've got the emu toolbox, instal gbox-cccam.
With cardsharing being free, all needed is a free server.
Who knows where to espy a easy cardsharing server?
I bought a dreambox the other period, Setup CCcam. I've heard that Digital Vortex [url=http://cardsharingvortex.wetpaint.com/] Cardsharing[/url] Forum to be the get the better of situation on the reticle to discover cardsharing resources.
They've got the emu toolbox, install gbox-cccam.
With cardsharing being free, all needed is a free server.
Who knows where to espy a on the house cardsharing server?
I bought a dreambox the other period, Setup CCcam. I've heard that Digital Vortex [url=http://cardsharing.tumblr.com/] Cardsharing[/url] Forum to be the get the better of situation on the trellis-work to find cardsharing resources.
They've got the emu toolbox, place gbox-cccam.
With cardsharing being free, all needed is a free server.
Post a Comment